Grästorp Energi

Energiråd

Elkostnaden i hemmet har under de senaste åren blivit en betydande del av hushållsekonomin och boendekostnaden. I takt med miljödebatten och de alarmerande rapporterna gällande den globala uppvärmningen av jorden så har man inom EU tagit det så kallade 20/20/20 beslutet vilket i princip innebär att medlemsstaterna fram till år 2020 ska sänka användningen av de fossila bränslena med 20%, i produktionen av el ska 20% vara förnyelsebar energi samt att man ska minska förbrukningen med 20%.
Grästorp Energi tror också på att arbetet för en bättre miljö för vår jord, är den viktigaste prioriteringen som vi människor står inför. Vi försöker därför förmedla de bästa spartipsen som vi kan tipsa om, via den här sidan. Att spara el är egentligen inte svårt utan det svåra ligger i att hitta råd och tips för att lära sig tänka på det enkla.

Belysning
Ungefär en fjärdedel av hushållselen går åt till våra lampor. Men så gott som alla kan lätt dra ner 15-20 procent på belysningskostnaden. Det gäller att ha rätt belysning på rätt ställe och vid rätt tidpunkt.
I snitt har vi mellan 20 och 60 lampor hemma. Att lysa upp våra hem kostar oss ungefär 2 000 kronor per år.

Välj ljuskälla utifrån ditt behov:

- Glödlampor ger ett behagligt ljus men drar relativt mycket el.
- Med en halogenlampa kan ljuset koncentreras och du kan välja en svagare lampa. Lågenergilampor drar endast en femtedel i jämförelse med en glödlampa.
- LED-lampor har mycket lång livslängd och drar ännu mindre el.

Placera armaturen på rätt sätt
Ta hänsyn till rummets färger, om de är ljusa eller mörka, och till dagsljuset. Ställ gärna läsfåtöljen nära fönstret, så får du många timmars gratis ljus.

Energismarta tips:
- Byt ut glödlamporna mot lågenergilampor. De drar 80 procent mindre el och håller tio gånger så länge.
- Släck lamporna när du lämnar ett rum. Använd gärna ljussensorer, rörelse-vakter eller timers.

Tips när du köper nytt:
- Fundera på hur mycket den nya lampan kommer att vara tänd. Ju längre tid, desto viktigare att välja en ljuskälla som drar lite el.
- Köp lågenergilampor. 1 kWh el räcker bara till 25 timmar om du använder en glödlampa på 40W, men till över 120 timmar om du använder en lågenergilampa.
- När du köper en lågenergilampa, tänk över vad den ska användas till. Olika lågenergilampor är bra på olika saker. Kolla upp tändningstid, köldtålighet, ljusfärg, möjlighet att dimmra etc.


Kök och badrum
Spis, ugn, diskmaskin, frys, kyl, tvättmaskin och torktumlare är självklara hjälpredor i våra hem. De står för ungefär 40-50 procent av hushållselen och kostar villaägaren omkring 3 400 kronor per år.
Hur mycket el maskinerna drar beror på hur du använder dem och hur energisnåla de är. Spisar med induktionshäll drar hälften så mycket energi som en med gjutjärnsplattor. En modern diskmaskin klarar en stor disk på 14 liter vatten. Att handdiska samma disk under rinnande vatten kräver 70-100 liter! Att torktumla en tvätt drar upp till fyra gånger så mycket el som att tvätta den.

Kolla energimärkningen
När du ska köpa nya vitvaror är det viktigt att inte bara titta på inköpspriset. Energimärkningen visar hur mycket maskinen drar. A är alltid bäst.

Kyl och frys
Kylskåp, frys och andra eldrivna maskiner i våra hem påverkar miljön. Det sker när de tillverkas, transporteras, används och skrotas. Men det är energin som går åt för att driva maskinerna som påverkar din elräkning. Energiåtgången beror dels på hur du använder maskinerna och dels på hur energisnåla de är.

Energismarta tips:
- Dammsug bakom kyl och frys två gånger per år. Du sparar 120 kronor per år och elanvändningen minskar med 20 procent.
- Frosta av frysen två gånger per år. Du sparar 170 kronor per år och elanvändningen minskar med 20 procent.

När du köper nytt
Med en ny frys och kyl kan du spara cirka 1 000 kronor i elkostnad per år jämfört med en äldre. Är din kyl eller frys över tio år gammal kan det alltså vara dags att byta ut den. Kyl-, frys- och kombiskåpen är numera märkta utifrån hur mycket el de drar. Bästa klassen är A++, med A+ på andra plats. Därefter följer A, B och C. För frysboxar finns även klasserna D och E. Modellerna utvecklas ständigt, både när det gäller effektivitet och funktion. Idag finns allt från klassiska kylskåp till de med inbyggt bubbelvatten och ismaskiner i dörren.
- Köp inte större kyl eller frys än du behöver.
- Jämför olika modeller genom att titta på både energiklassen och hur mycket el de använder. Båda uppgifterna måste finnas.


Spis
Teknikutvecklingen för spisar går framåt. Vi har gått från gjutjärnsplattor till keramikhällar och induktionshällar. Ungefär 40 procent av alla spishällar som säljs idag är induktionshällar. Och det är inte så konstigt: En modern spis med induktionshäll drar hälften som mycket el som en spis med gjutjärnsplattor.

Energismarta tips:
- Använd lock, så sparar du 80 procent av energin.
- Använd vattenkokare. Den förbrukar endast en tredjedel av energin i jämförelse med gjutjärnsspisplattan.
- Använd kastrull eller stekpanna som passar spisplattan.

Tips när du köper nytt
Det mycket att tänka på när man ska köpa ny spis. Ska häll och ugn vara separata? Vilken häll ska jag välja - gjutjärn, keramik eller induktion? De allra flesta väljer induktionshäll. Ett skäl är att de är lättare att göra rena. Ett annat är att de drar mindre el och att det går snabbt att justera temperaturen. Men spisen och ugnen ska också vara lätt och bekväm att använda, med bra, lätthanterliga vred och tydliga markeringar.
- Om du väljer mellan ugnar med olika volym, jämför även elförbrukningen per omgång, vilken motsvarar tillagningen av en stek.
- Varmluftsugnen drar mindre energi och är praktisk för dig som bakar och lagar mycket mat. Du kan ha flera plåtar i ugnen samtidigt utan att behöva flytta runt dem.


Tvätt
Moderna tvättmaskiner är energisnåla och har hög centrifugeringshastighet på 1 400 varv per minut. De drar cirka 1 kWh-1,4 kWh per 60-graderstvätt, ungefär 1,40-1,80 kronor per tvätt. En 60-graderstvätt gör av med cirka 60 liter vatten. Det blir 22 kubikmeter vatten per år om du tvättar en tvätt per dag. Torktumlaren drar upp till fyra gånger så mycket el som en tvättmaskin. Elanvändningen ligger runt 5 kWh, eller drygt 6 kronor, för en torkning av 7 kilo tvätt.

Energismarta tips:
- Hängtorka gärna tvätten, helst utomhus. Det drar tre-fem gånger så mycket energi att torka tvätten i torktumlare som att tvätta den.
- Välj att tvätta lätt smutsade kläder på 40 grader istället för 60 grader, så kan energiförbrukningen nästan halveras. Dessutom blir tvätten klar snabbare.

Tips när du köper nytt
Idag ska alla tvättmaskiner och torktumlare som säljs vara energimärkta. Hur bra maskinerna tvättar och centrifugerar visas på en skala från A till G, där A är bäst. För torktumlare är energiklass B och C vanligast, men det finns enstaka modeller i klass A. Jämför olika modeller genom att titta på märkningen. Tre uppgifter ska finnas:
- Hur mycket el de drar
- Tvätteffekt A-G, där A är bäst.
- Centrifugering A-G, där A är bäst


Disk
En modern diskmaskin gör av med 10-20 liter vatten per disk. Diskar du istället för hand under rinnande gör du av med cirka 100 liter. Genom att diska med en fullmatad modern diskmaskin, istället för under rinnande vatten, sparar du med andra ord 29 000 liter per år!
Trots att diskning i maskin drar mindre el och vatten än diskning för hand blir totalkostnaden per disk högre i maskin. Det beror på att maskindiskmedlet är ungefär tio gånger dyrare än handdiskmedel. Handdisk i balja kostar runt 2-3 kronor per disk, maskindisk 4 kronor och handdisk under rinnande vatten 6-7 kronor.

Energismarta tips:
- Skrapa av matrester i stället för att skölja, diskmaskinen diskar. Ha en slickepott i diskmaskinen för att skrapa av matrester.
- Diska med full maskin, en diskmaskin rymmer ungefär 12 kuvert, det vill säga över 120 delar.

Tips när du köper nytt
• Välj högsta energiklass när du köper ny diskmaskin. Energiklass A innebär låg energiförbrukning. En ny diskmaskin är cirka 35 procent effektivare än en äldre när det gäller energi och 45 procent när det gäller vattenanvändning.
• Anslut diskmaskinen till kallvattnet. Då värmer diskmaskinen själv upp vattnet när den diskar men sköljer i kallt vatten. Om du värmer varmvattnet med en värmepump kan dock varmvattenanslutning vara att föredra.


Hemelektronik
Vi skaffar fler och fler tv-apparater, datorer och annat till hemmet. Idag har nio av tio svenskar minst en dator i sitt hem och hälften av alla hushåll mer än en tv. Stereo, radio, dvd, tv och datorer står för cirka 20 procent av vår hushållsel.
Att välja tv är idag är en hel vetenskap. Det är mycket att ta hänsyn till: bild- och ljudkvalitet, plasma eller lcd, användarvänlighet, anpassbarhet med mera.

Plasma eller lcd?
För bildkvaliteten spelar det ingen roll om du väljer plasma- eller lcd-tv. Däremot skiljer sig energiförbrukningen mellan olika modeller och mellan lcd och plasma. Plasma drar generellt mer el än lcd.

Apparaterna drar el även i standbyläge
Koppla gärna tv:n, stereon och dvd:n till ett grenuttag med strömbrytare. Då kan du lätt stänga av alla apparater med en enda knapp. Ett annat sätt är att koppla in en fjärrkontrollströmbrytare. Du stänger då av dina apparater med en fjärrkontroll.

Energismarta tips:
- Stäng alltid av tv:n när du inte tittar.
- Det bästa är om tv:n har en avstängningsknapp så att du kan slå av strömmen.

Tips när du köper nytt
Titta inte bara på inköpspris, utan även på hur mycket apparaterna kostar när du använder dem. En tv ska ha bra bild och ljud, den ska vara energieffektiv både när den används och när den står i standbyläge. Om du väljer en modell med inbyggd digitalbox kommer du undan med en fjärrkontroll och lägre elanvändning. Fråga din återförsäljare så att du kan göra ett bra val.

Vad kostar apparaterna i standbyläge?
När du köper ny tv eller dvd ska du även tänka på hur mycket el de drar dels när de står på, dels när de står i standbyläge. För en familj som tittar på tv fem timmar per dag blir skillnaden 780 kWh och 1000 kronor per år mellan energisnåla och energikrävande apparater

Skillnad i energianvändning mellan energisnåla och energikrävande apparater.  

 Tv, dvd, digitalbox

På*

Standby *

Energisnåla

420 kWh/år

550 kWh/år

Energikrävande

1 200 kWh/år

 1 560 kWh/år

Skillnad

780kWh/år

1 010 kWh/år

*Exemplet utgår från att apparaterna används 5 timmar per dag och står standby resten av dygnet.


Så här mycket drar de olika apparaterna.

 

Standby

Tv 40-42 tum

170-500* watt 

2,2 watt

Dvd

25 watt

0,5 watt

Digitalbox

7 watt

8 watt

Summa:

202-540 watt

7-24 watt

'Den lägre siffran gäller lcd och den högre plasma.


 

Värme, vatten och ventilation

Ungefär tre fjärdedelar av hemmets energibehov går till uppvärmning och varmvatten.

Värme
Det finns tre huvudtyper av värmesystem: Direktverkande el, vattenburet och luftburet. Det vanligaste är vattenburet system.

Direktverkande el
Vid direktverkande el fördelas energin ut i huset via elledningar. Det vanligaste är att huset sedan värms upp med hjälp av radiatorer, mer sällsynt med fläktkonvektorer. Andra former av direktverkande el är golv- eller takvärme med elslingor.

Fördel: Installationen är billig, därför bra komplement för hus med låg förbrukning. Bra reglerförmåga om  termostaterna är bra.
Nackdel: Dyrt att byta värmesystem. Driftkostnaden är med dagens elpris förhållandevis hög.

Vattenburet system
Ett vattenburet system innebär att du värmer vatten i en värmekälla, på en plats i huset. Varmvattnet transporteras sedan via rör ut till radiatorer runt om i huset. Det fungerar även bra ihop med vattenburen golvvärme, takvärme eller fläktkonvektorer.

Fördel: Ett vattenburet system är väldigt flexibelt, eftersom du lätt kan byta värmekälla (från till exempel oljepanna till värmepump).
Nackdel: Installationskostnaden för ett vattenburet system är högre än för ett direktverkande system.
 
Det finns två typer av rörsystem, enkelrör- och tvårörsystem. Ett enkelrörsystem innebär att alla radiatorer är seriekopplade. I ett tvårörsystem är de parallellkopplade.

Luftburet system
Luftburet system innebär att värmen sprids ut i rummet med hjälp av luften. Du bör då ha ett mekaniskt ventilationssystem i huset. Det är en fördel om du också har någon form av värmeåtervinning.

Fördel: God luftväxling som ger bra komfort. Luftburet system med låg arbetstemperatur ger bra verkningsgrad i kombination med värmepump.
Nackdel: Stora energiförluster om det inte är kombinerat med värmeåtervinning i frånluften.

Vatten

Kallvatten
Allt vatten som levereras till hushållet är kallvatten. Kallvatten till matlagning, hygien, toaletter, tvätt och disk står för den största delen av vattenförbrukningen i ett hushåll.

Varmvatten
Av allt vatten vi använder i ett hushåll står varmvatten för cirka 40 procent av vattenanvändningen.  För att kallvatten ska bli varmvatten måste det värmas på något sätt.
Det görs ofta i en varmvattenberedare. Den är antingen fristående eller inbyggd i värmepannan eller värmepumpen.

Ventilation
Ventilation innebär förflyttning och utbyte av luft i byggnader. Den behövs i flera syften. Dels för att få ett behagligt inomhusklimat. Dels för att transportera bort fukt, föroreningar med mera och tillföra frisk luft istället. Det finns olika typer av ventilation: självdrag, mekanisk frånluft och mekanisk till- och frånluft med eller utan återvinning.

(Källa: Vattenfall)